- EN NÄTPUBLIKATION -
︎ Prev       Index︎       Next ︎

Marcelo Ferreira Gustafson


Marcelo är verksam som konstnär och utbildad på Konstfack(2013-2018) och arbetar med skulptur, objekt och text.
 
Ursus Arctos är ett pågående poem där han utforskar brunbjörnens natur och väsen.
Queer-natur, rasifiering, exil och mellanförskap. Ursus Arctos är en brunbjörns betraktelser samlade på hög.

Ursus Arctos



Brunbjörnen återfinns i större delen av den holarktiska regionen, grizzlybjörn, kodiakbjörn samt den utdöda mexikanska brunbjörnen är alla underarter till brunbjörn.
Viss skillnad i pälsdräkt kan förekomma och kan vara ett resultat av regionens inverkan på deras levnadsätt.
Björnar som vistas i kustnära miljöer tenderar att bli mer bruna medan isbjörnen har en grå ton.
Björnens föda består av både kött och växter,
rådjur, älg och vildsvin. Deras enorma bärintag tros kunna skydda björnen från hjärtsjukdomar.
Bären hjälper till att öka björnens fetma inför vintern och möjliggör den långa dvalan och säkrar björnens muskulatur från förtvining.
Under sömnen äter eller dricker björnen ingenting
I Sverige var brunbjörnen tidigare kategoriserad som missgynnad men i 2010 års rödlista angavs den inte längre som hotad.
Från 2015 finns den dock med på rödlistan igen och anges nu som nära hotad.

Klass, ras, kön, sexualitet
språk kan inte gro i denna terräng
kategorier byggs i städer

spindlar, flugor, mygg och knott
allians
att smycka kroppen med

fertila kärr, gröna och våta
guldet sägs där växa

kungen har i den vita mossen avsagt sin krona
hjortens horn blekt av solen

rotvältor förblir skjul mot skvaller
system har fallit
utan att kräva anniversarium

bland blåbär och lingon
ditt huvud sjunkandes genom bröstet

vägg av barr
primitivt trygg
om våra kontinenter inte vore särskrivna
skulle du vilat på min sten.

Spegelbilden jag bebor
färgar mig blind
förblir främling
i denna fauna.

Så knivar i trädgården
och skörda
innan rötmånaden har dem rostat.


                              -Kan du våldta mig?
                                utlänningar knullar mer aggressivt



Förbereder flykt
döstädar
bland dammiga minnen
det oväsentliga
måste ge plats
åt väsentligheten.

Stockholmsvita väggar har gulnat
lagom var lögnen
om ett socialistiskt paradis

Om jag blundar hårt
tjärar jag ett hus i skogen
som en vårdade ett sår från förr

för att undvika röta

                               -Var kommer du egentligen ifrån

sår är dimensioner
en reva i väggen

Ett valv mellan skikten
vi kan peta i
och slicka oss om fingrarna

Om jag dig måste jaga
över gränserna
bortom horisonter
bortom vintergatan

Ursa Minor

jag har din vittring
buteljerad

tvinga mig inte
förblöda dig ur tanken
där jag hållit dig vid liv.

Aurora Borealis
lyser grön av avund
över våra huvuden
regnar askan
från träden de bränt i städerna.

I tanken
leker vi
jagar varandra
brottas på ett allvar
bara bröder gör
bland löv och kåda
marken mjuk
luften söt

säng av sten
lakan av vitlav

i dungen bestiger jag dig
håller hårt om päls och nacke
du nosar på min rot och slickar
tills dagg blandats med honung

ansiktspäls

din rödbruna skrud lyser upp min svärta
fyllda av löv, jord och ris
okända landskap
vi kan gå vilse i

adrenalin flåsar
rökmoln
adderar i kylan till ingentinget
det sista höstljuset
vilar nu på din nos
min tunga fuktat

ögon slutna
vi behöver inte se
kulturen behöver höra 
att våra själar
aldrig varit mänskliga

att vi går i människohamn
och försöker vara raka linjer
i kroknade städer;